12:57:16
...
Allting måste förändras innan det är för sent för jag kan, orkar och vill inte ha det så här längre. Frågan är bara hur, för har man väl kommit in i den negativa spiralen är det mycket svårare att komma ur. När man har förlorat så mycket energi att man inte ens orkar med allt man måste göra i vardagen, hur ska man då kunna uppbåda den kraft som krävs för att stoppa karusellen och lägga om allt?
Maja
Men vet du vad, det är ju toppen att du har insett det, äntligen! Det är ju en asbra utgångspunkt! Du måste helt enkelt sluta stressa, du har inget val.
Jag får en känsla av att du är medveten om att du måste förändra hur du lever, men att du inte vet hur du ska göra det och därför mest tycker att det blir ännu jobbigare och då blir det inte av att du gör någon rejäl förändring. Det är klart att det är jättesvårt att ändra på hur man lever, men om resultatet blir att man mår mycket bättre är det ju värt det, eller hur? Så se förändringen som något positivt istället!
Du måste inte vara duktig alltid, snarare är det så att du måste vara o-duktig ett tag framöver. Om du inte lär dig det så kommer du att vara stressad föralltid, och det vill du ju inte. Skit i vardagen om den är jobbig, ät snabbmat och låt dammråttorna få leka fritt ett tag, det har ingen dött av.
Du är den viktigaste personen i ditt liv och det är bara du som kan förändra livet för dig själv! Även om det bara blir med små myrsteg i början blir många små steg sammanlagt ett desto större steg i slutändan. Välj att börja med att ändra på något väldigt enkelt i början, som du inte kan misslyckas med, så att det inte känns så svårt. Du behöver nog inse att det inte alls är omöjligt att göra något åt din situation, för har du inställningen att det inte går är det klart att det inte kommer att gå.
(Ja, jag låter som en obotelig optimist... )
Kramar
Frida svarar
Oj, vilken lång kommentar! :O Du är en jättefin vän! Jag tar verkligen till mig av vad du skriver och allt känns mycket lättare när jag vet att jag har sådana människor som du omkring mig. Kramar
Tord
Håller helt med Maja, skit i dammråttor och sådant. Det gör jag.
Du är inte bara den viktigaste personen i ditt liv, du är även den viktigaste personen i mitt oxå. Är helt övertygad om att du är så även i M,s liv too!
Du måste släppa taget om vissa saker som ger dig onödig stress, lära dig att bara sätta dig ner mitt i skiten och bara slappa, bara finnas och må gott!
Förstår inte varifrån du fått alla måsten som finns inom dig, tror du har tagit mina för jag kan slappa för mycket och stunta lite väl mycket i alla måste göras. Men det vet du redan iofs.
Kram Pappa!
Åsa
Ja lyssna på Maja! :D
Isabel
Otroligt nog håller jag också med Maja (ler vänligt). Skämt å sido- på något vis måste du börja ta bättre hand om dig själv innan hela livet har passerat å du insåg att allt slit & all önskan om att vara perfekt var förgäves. Allt jag skriver menar jag i allra största välmening.
Vi har fått ett liv här på jorden (vad vi vet) & det ska vi vara rädda om. Det blir inte alltid som man tänkt sig...men det kan bli bra ändå. Det är okej att stanna upp & bara vara. Det är okej att vänta ett par dagar med att städa. Det är okej att tacka nej & säga; tyvärr, men idag orkar jag inte, jag behöver ta det lugnt.
Vi är bara människor & vi kan inte gå runt & göra det som förväntas av oss eller sådant vi tror vi måste kunna klara av.
Vi, måste fråga oss vad vi själva vill. Vad mår JAG bra av idag? Vad vill JAG göra just nu?
Älskade vän. Slut ögonen en stund. Lyssna inte på den inre rösten som säger till dig allt du borde göra för att duga. Lyssna på tystnaden & tillåt dig själv att inte göra någonting annat än att känna efter. Vad vill jag? Vad vill JAG?? Och blir svaret att inte gå utanför dörren, ej träffa någon på hela dagen, bara vara hemme & ta det lugnt- GÖR DET DÅ!!
Det finns bara en enda person i ditt liv som kan göra någonting åt din situation...och det är du.
Vi som älskar dig kommer alltid att göra det. Oavsett om du ej städat på två veckor, inte hunnit lagat middag från grunden & istället för köpt någonting färdigt eller inte kunnat träna på två månader.
Sluta titta på andra & försök bara se dig själv istället. Längst in vet du att du är underbar, en trogen vän, en jätte fin flickvän, en älskad dotter & syster.
Sluta ställ dig frågan; hur klarar alla andra det? För jag vet redan svaret; alla andra klarar det inte. Ibland verkar det så, men när du skrapar på ytan & verkligen lär känna någon inser du att hon eller han måste välja bort någonting för att orka med någonting annat. Ingen männsika kan klara allt för vi är just bara det- människor.
Och den dagen då vi inser det, den dagen då vi ser oss omkring & förstår att ingen är bättre än någon annan- vi är alla rädda, osäkra & trötta ibland- då blir det lättare att leva.
När vi ser tillbaka på livet vi levt tror jag bara vi hoppas att vi har många dagar bakom oss då vi fick känna oss lyckliga & omtycka.
Ibland har man jobbiga dagar, men det behöver ej vara svårt varje dag. För om det är det...då blir tyvärr livet ej värt att levas. Och det vore hemskt synd. massa kramar
Frida svarar
Gick in här nu för att pappa tipsade mig om en ny kommentar... Vilket fantastiskt fint brev du skrivit Isabel, som alltid, vet inte vad jag ska säga mer än tack! Du är en underbar vän! Jag borde skriva ut din och Majas kommentar och sätta upp dem på väggen och läsa dem varje dag ♥ KRAM
Maja
Åh Isabel, så fint du skriver! Jag håller med helt och hållet! Jag tror att jag ska skriva ut din text jag med, och ha som uppmuntran när livet känns tungt.
Kom ihåg, Frida, att vi håller av dig precis som du är! För oss är du redan perfekt, du behöver inte bli bättre!
Isabel
Tack Maja! Jag tyckte det du skrev var jätte bra med! Frida behövde höra lite sånt här. Längst in vet hon redan, men hon behöver bli påmind.
